
Vad ditt barn övar
Att säga rädslan högt, ta ett litet steg och ha en hjälpare eller ett ”modföremål”.
När ljuset tänds visar sig monstret i mörkret vara roligt, och hjälten tar ”tre modiga steg”. Rädslan blir mindre men försvinner inte helt — ärligt talat. Berättelsen lägger inte till nya rädslor, och spänningen löses upp i samma del av berättelsen.
Fem steg som ditt barn övar
Säg rädslan högt
”Jag är rädd för den mörka hallen.” När det väl är sagt blir det mindre.
Ett modföremål och en hjälpare
En ficklampa, ett gosedjur, någon som stannar hos dig.
Det minsta steget
Inte hela hallen på en gång — först bara till dörren.
Nästa steg
När det första går bra, gå lite längre.
Var stolt över att du försökte
Att vara modig betyder inte att man inte är rädd — det betyder att man försöker ändå.
Så visar berättelsen det
Monstret i mörkret visar sig vara något litet eller roligt. Vi anpassar hur läskigt det är efter barnets ålder — och vi för aldrig in nya rädslor.
- 1 · Upptäck
Hjälten undviker en mörk korridor och kan inte följa med på expeditionen. En kompis visar sina ”tre modiga steg”.
- 2 · Försök
Ditt barn väljer hjältens modföremål och första steg. Med en lykta upptäcker hjälten vad som kastar skuggan.
- 3 · Lär ut
En yngre varelse är rädd — hjälten visar hur man tar det bit för bit.
Sista sidan: att släcka lampan i sovrummet för första gången — med en ficklampa under kudden.
Efter ålder
- Utveckling
- Blir mest rädd av det som ser läskigt ut (mörker, monster, en figur som förvandlas); tröstas mer av handling — ljus, en kram — än av förklaringar. Sparks & Cantor 1986
- I berättelsen
- Ingen spänning och inga läskiga scener; monstret är roligt från början. En förälder läser högt.
- Utveckling
- I en studie var rädslor och mardrömmar som vanligast just vid 7–9 år — därför doserar vi spänningen försiktigt. Muris et al. 2000
- I berättelsen
- Varsamt: barn i den här åldern har många rädslor — mörkret, djur, nya platser.
- Utveckling
- Rädslan för påhittade varelser bleknar och oron växer — för skolan, prestationer, nära och käras hälsa. Muris et al. 2000
- I berättelsen
- Rädsla för prov, att uppträda eller att misslyckas; en plan steg för steg.
- Utveckling
- Oro för vad andra ska tycka; känslighet för att bli bedömd. Somerville 2013
- I berättelsen
- Rädsla för att bli bedömd av andra; mod utan pekpinnar.
Vad vi bygger på
Förhållningssättet
Vid vardagliga rädslor hjälper det att närma sig dem i små steg (en modstege), att berömma modet och att uttrycka tilltro (”det är svårt och du klarar det”) i stället för att låta barnet undvika allt. Berättelsen anpassar spänningen efter åldern, eftersom rädsla också kan komma från information. Svår ångest behöver en yrkesperson.
Bedömningen gäller förhållningssättet, inte vår serie — själva serien har ännu inte testats vetenskapligt.
Vad forskningen säger
Rädslor och mardrömmar var som vanligast vid ungefär 7–9 år, och barnen förklarade oftast sina rädslor med information — med vad de hade hört eller sett, och dit hör även berättelser.
Barn i åldern 3–5 år skrämdes främst av utseende (en figurs förvandling), 9–11-åringar mer av spänningen före den — därför ritar vi inga läskiga förvandlingar för de yngsta.
Vid ångestsyndrom är behandlingen kognitiv beteendeterapi (KBT): efter behandlingen var 49,4 % av barnen i remission jämfört med 17,8 % på väntelista; jämfört med sedvanlig vård fanns ingen tydlig skillnad.
I en klinisk studie var programmet SPACE (föräldrar slutar gradvis att anpassa sig till undvikandet och uttrycker tilltro) inte mindre effektivt än KBT; kort föräldraledd KBT med vägledning av en yrkesperson studeras också. Det handlade om professionell behandling, inte om att läsa berättelser.
Vad vi inte lovar i det här ämnet
Att serien behandlar ångest. Svår eller långvarig ångest behöver en yrkesperson; berättelsen är tänkt för vardagliga rädslor, och dess effekt har ännu inte testats.
Viktigaste källor
- Muris, P., Merckelbach, H., Gadet, B., & Moulaert, V. (2000). Fears, worries, and scary dreams in 4- to 12-year-old children: Their content, developmental pattern, and origins. Journal of Clinical Child Psychology, 29(1), 43–52. doi.org/10.1207/s15374424jccp2901_5 abstract
- Sparks, G. G., & Cantor, J. (1986). Developmental differences in fright responses to a television program depicting a character transformation. Journal of Broadcasting & Electronic Media, 30(3), 309–323. doi.org/10.1080/08838158609386626 abstract
- James, A. C., Reardon, T., Soler, A., James, G., & Creswell, C. (2020). Cognitive behavioural therapy for anxiety disorders in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic Reviews, 2020(11), CD013162. doi.org/10.1002/14651858.CD013162.pub2 abstract
- Lebowitz, E. R., Marin, C., Martino, A., Shimshoni, Y., & Silverman, W. K. (2020). Parent-based treatment as efficacious as CBT for childhood anxiety (SPACE). JAACAP, 59(3), 362–372. doi.org/10.1016/j.jaac.2019.02.014 metadata
- Thirlwall, K., Cooper, P. J., Karalus, J., Voysey, M., Willetts, L., & Creswell, C. (2013). Treatment of child anxiety disorders via guided parent-delivered CBT: RCT. British Journal of Psychiatry, 203(6), 436–444. doi.org/10.1192/bjp.bp.113.126698 metadata
- Creswell, C., et al. (2017). Clinical outcomes and cost-effectiveness of brief guided parent-delivered CBT and solution-focused brief therapy for treatment of childhood anxiety disorders: RCT. Lancet Psychiatry, 4(7), 529–539. doi.org/10.1016/S2215-0366(17)30149-9 metadata
- Somerville, L. H. (2013). The teenage brain: Sensitivity to social evaluation. Current Directions in Psychological Science, 22(2), 121–127. doi.org/10.1177/0963721413476512 metadata
- sammanfattning sammanfattning eller fulltext läst
- metadata bibliografiska uppgifter verifierade
- institution officiellt dokument från en institution
Vem som tagit fram detta och när
Skrivet av redaktionen på Ink & Brave utifrån vår kunskapsbas (källor kontrollerade 8 november 2026, senast uppdaterad 9 november 2026).
Om du har lust
- Säg inte ”det finns inget att vara rädd för” — prova ”jag förstår att du är rädd”.
- Om ditt barn vill kan modföremålet från serien också bo hemma.
När en serie inte räcker
- Rädslan begränsar ditt barn kraftigt (det kan inte sova, vill inte gå ut eller till skolan) eller håller i sig länge.
- Efter en skrämmande händelse, eller vid panik eller svår ångest, prata med en barnläkare eller husläkare, eller en barnpsykolog.
Behöver du hjälp just nu? Om någon är i fara, ring ditt lokala nödnummer — 112 i EU, 999 i Storbritannien, 911 i USA och Kanada, 000 i Australien. Stödlinjer för barn och föräldrar per land
Vanliga frågor
Blir inte mitt barn ännu räddare av serien?
Det är ingen skräck. Vi anpassar spänningen efter barnets ålder, och monstret visar sig alltid vara något litet eller roligt.
Försvinner rädslan helt?
Det lovar vi inte. Serien hjälper ditt barn att öva små steg; rädslan kan bli mindre, men den försvinner kanske inte helt.
Passar det vid rädsla för skolan?
Vid vanlig nervositet, ja. Om ditt barn är rädd för skolan för att någon gör det illa, se ämnet Att berätta för en vuxen man litar på och prata med skolan.
Läsning för föräldrar
- Artikel på gång Mörkrädd: så hjälper du utan ”det finns inget att vara rädd för”
Personlig bok: Rädsla och mod
En personlig bok om det här ämnet — en berättelse för 9,90 € (1 berättelse · 16 sidor) eller ett helt äventyr för 24,90 € (3 berättelser · 48 sidor), som bilderbok eller serie. Först en gratis teckning av hjälten.





