Kompisar och utanförskap

Hur kan jag hjälpa mitt barn att komma in i leken och få vänner?

I korthet

Att komma in i en lek är en färdighet, inte ett personlighetsdrag: det hjälper att se vad som leks, komma in genom att erbjuda något, fråga artigt, klara ett ”nej” och försöka någon annanstans — och att bjuda hem en kompis. Men acceptansen beror också på omgivningen; om det är mobbning måste vuxna agera. I berättelsen ”Vänner” övar ditt barn stegen som hjälte.

Osäker på ämne? Guide efter ålder →

En flicka kommer med ett segel till barn som bygger en flotte på stranden av en flygande ö; en pojke med glasögon vinkar henne till sig.

Vad ditt barn övar

Färdigheten

Att märka vem som står utanför och bjuda in hen — eller artigt fråga ”Får jag vara med?” och klara det när någon säger nej.

Vad berättelsen gör av sig själv — inget jobb för dig

En ny figur kommer till världen och ingen bjuder in den. Världens uppdrag kan bara klaras tillsammans med den — hjälten märker det och ropar dit den. Sista sidan visar samma steg på skolgården.

Fem steg som ditt barn övar

  1. Se vad som leks

    Titta en stund: vad leken går ut på, vem som gör vad, vad som saknas.

  2. Kom med ett erbjudande

    Kom med något som passar leken: ”Jag har ett segel till er flotte.”

  3. Fråga

    ”Får jag vara med?” — högt, tydligt, med ett leende.

  4. Klara ett ”nej” och försök någon annanstans

    ”Nej” i dag betyder inte ”aldrig”. Hjälten provar en annan grupp eller bara en person.

  5. Bjud hem en kompis

    En bra kompis räcker till att börja med. Och åt andra hållet: märk vem som står utanför och bjud in hen.

Så visar berättelsen det

Hjälten är ny på ön, på planeten eller i riddarskolan. Hjälten är aldrig ”stackaren” — den har en styrka som de andra inte känner till än.

  1. 1 · Upptäck

    Hjälten står vid sidan och väntar på att någon ska märka den. Ingenting händer. Sedan ser hjälten en annan figur komma in i leken genom att erbjuda något.

  2. 2 · Försök

    Ditt barn bestämmer vad hjälten tar med sig och vad den säger. För första gången får hjälten höra ”nej” — och provar någon annanstans.

  3. 3 · Lär ut

    Ännu ett nytt barn kommer till ön. Hjälten märker det och bjuder in det — nu vet hjälten hur det känns.

Steg i verkligheten

Sista sidan: rast på skolgården — samma steg, en enkel mening.

Efter ålder

3–5 år
Utveckling
Leker ofta bredvid andra och börjar leka tillsammans; en enkel mening, ”Ska vi leka?”, hjälper.
I berättelsen
Leka sida vid sida, låna en leksak, en mening: ”Får jag leka med dig?”
6–8 år
Utveckling
Att höra till en grupp är viktigt; i en studie med 8–9-åringar drabbade utanförskap självkänslan hårdast. Abrams et al. 2011
I berättelsen
Lekregler och att komma in genom att erbjuda något; att klara ett ”nej” utan tårar och försöka någon annanstans.
9–11 år
Utveckling
Ställningen i gruppen är avgörande; vid retning och mobbning har varje barn en roll — även den som bara tittar på. Salmivalli et al. 1996
I berättelsen
Kompisgäng och att hamna utanför; hitta en kompis med ett gemensamt intresse, känna igen när det är mobbning.
12–14 år
Utveckling
Utanförskap drabbade 13–14-åringar främst i känslan av tillhörighet; grupper och nätet spelar stor roll. Abrams et al. 2011
I berättelsen
Grupper och gruppchattar; självkänslan hänger inte på ett enda kompisgäng.

Vad vi bygger på

Förhållningssättet

Att hamna utanför gör ont även en kort stund — det hotar självkänslan och känslan av tillhörighet. Acceptansen måste komma från omgivningen runt barnet (vuxna och gruppen), inte bara från att ”träna” barnet som står utanför; att arbeta mot ett gemensamt mål förbättrar relationerna mer än tävling. Därför har ämnet två sidor: att komma in i leken och att bjuda in någon annan.

Hur starkt forskningen stöder detta förhållningssätt: måttligt (flera studier, blandade resultat)

Bedömningen gäller förhållningssättet, inte vår serie — själva serien har ännu inte testats vetenskapligt.

Vad forskningen säger

  1. Utanförskap hotar tillhörighet, självkänsla, känslan av kontroll och av mening; långvarigt utanförskap hänger ihop med hjälplöshet och depression.

    översikt över forskning om utfrysning (Annual Review of Psychology) · Williams 2007

  2. I ett kort bollspel på nätet där barnen ”lämnades utanför” drabbade utanförskapet 8–9-åringar främst i självkänslan och 13–14-åringar i känslan av tillhörighet.

    experiment · barn i åldern 8–9 och 13–14 år samt vuxna · självkänsla och tillhörighet · Abrams et al. 2011

  3. När hela gruppen lärde sig att vara accepterande (programmet MOSAIC) fick barn med adhd bättre ställning bland jämnåriga och fler vänskapsrelationer, särskilt pojkar.

    randomiserad studie i ett sommarprogram med barn med adhd och tidigare okända jämnåriga · barn i åldern 6,8–9,8 år · ställning bland jämnåriga och vänskapsrelationer · Mikami et al. 2013

  4. Att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål hängde ihop med bättre relationer till jämnåriga och bättre prestationer än att tävla eller arbeta ensam.

    metaanalys · 148 studier · unga tonåringar · Roseth et al. 2008

Vad vi inte lovar i det här ämnet

Att serien kommer att ”skaffa ditt barn vänner”. Acceptansen beror också på omgivningen — om ett barn gång på gång hamnar utanför rekommenderar vi att du pratar med skolan.

Viktigaste källor

  1. Williams, K. D. (2007). Ostracism. Annual Review of Psychology, 58, 425–452. doi.org/10.1146/annurev.psych.58.110405.085641 abstract
  2. Abrams, D., Weick, M., Thomas, D., Colbe, H., & Franklin, K. M. (2011). On-line ostracism affects children differently from adolescents and adults. British Journal of Developmental Psychology, 29(1), 110–123. doi.org/10.1348/026151010x494089 abstract
  3. Mikami, A. Y., et al. (2013). A randomized trial of a classroom intervention to increase peers' social inclusion of children with ADHD. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 81(1), 100–112. doi.org/10.1037/a0029654 abstract
  4. Bierman, K. L., & Furman, W. (1984). The effects of social skills training and peer involvement on the social adjustment of preadolescents. Child Development, 55(1), 151. doi.org/10.2307/1129841 metadata
  5. Roseth, C. J., Johnson, D. W., & Johnson, R. T. (2008). Promoting early adolescents' achievement and peer relationships: The effects of cooperative, competitive, and individualistic goal structures. Psychological Bulletin, 134(2), 223–246. doi.org/10.1037/0033-2909.134.2.223 abstract
  6. Salmivalli, C., Lagerspetz, K., Björkqvist, K., Österman, K., & Kaukiainen, A. (1996). Bullying as a group process: Participant roles and their relations to social status within the group. Aggressive Behavior, 22(1), 1–15. doi.org/10.1002/(SICI)1098-2337(1996)22:1<1::AID-AB1>3.0.CO;2-T metadata
  • sammanfattning sammanfattning eller fulltext läst
  • metadata bibliografiska uppgifter verifierade
  • institution officiellt dokument från en institution

Vem som tagit fram detta och när

Skrivet av redaktionen på Ink & Brave utifrån vår kunskapsbas (källor kontrollerade 8 november 2026, senast uppdaterad 9 november 2026).

Så kontrollerar vi källor Alla källor

En bonus, inte en läxa

Om du har lust

  • Om ditt barn gillar en klasskompis kan du bjuda hem hen — en bok ni har läst är en bra anledning att träffas.
  • Fråga inte hela tiden om barnet ”har fått kompisar än”. Var bara där när det vill prata.

När en serie inte räcker

  • Ditt barn har stått utanför länge, vill inte gå till skolan, är ledset eller rädd.
  • Någon gör det upprepade gånger illa, hånar det eller lämnar det medvetet utanför — det är mobbning, och vuxna måste agera (se ämnet Att berätta för en vuxen man litar på).
  • Prata med klassläraren, skolpsykologen eller skolkuratorn, eller en barnpsykolog.

Behöver du hjälp just nu? Om någon är i fara, ring ditt lokala nödnummer — 112 i EU, 999 i Storbritannien, 911 i USA och Kanada, 000 i Australien. Stödlinjer för barn och föräldrar per land

Vanliga frågor

Kan serien hjälpa ett barn som hamnar utanför i klassen?

Serien ger ditt barn en värdig roll och låter det öva vad man kan säga för att komma in i leken och hur man klarar ett nej. Men den kan inte lösa utanförskap på egen hand — om det fortsätter, eller om det är mobbning, måste skolan och vuxna agera.

Kan en riktig kompis vara med i berättelsen?

Ja. Föräldrar bjuder in föräldrar och varje barn har en viktig roll. En serie kan vara en anledning att träffas — men den skaffar inte vänner åt någon, och vid mobbning ersätter den inte skolan och vuxna.

Blir inte mitt barn de andras ”projekt”?

Nej. Ingen får veta varför de blev inbjudna, och ingen blir utkastad. Gruppen tar bara upp gemensamma teman, aldrig ett enskilt barns personliga problem.

Läsning för föräldrar

  • Artikel på gång Vad kan du göra när ingen leker med ditt barn?
  • Artikel på gång Hur lär sig barn empati?
Personlig berättelse

Personlig bok: Vänner

En personlig bok om det här ämnet — en berättelse för 9,90 € (1 berättelse · 16 sidor) eller ett helt äventyr för 24,90 € (3 berättelser · 48 sidor), som bilderbok eller serie. Först en gratis teckning av hjälten.

Världar där ämnet är inbyggt i världens lagar

Relaterat