Ilska och att lugna sig

Hur kan jag hjälpa mitt barn att hantera ilska?

I korthet

Ilska är okej, men att göra andra illa är det inte, och det som hjälper barn är en enkel rutin: märka ilskans tecken i kroppen, stanna, lugna sig, säga med ord vad man vill och ställa till rätta det som gick fel. I berättelsen ”Ilska och att lugna sig” övar ditt barn de här stegen som hjälte i sin egen serie.

Osäker på ämne? Guide efter ålder →

En flicka i Drakriket gör en lugn ”drakandning”; hennes eldiga ilska blir till små gnistor och en drakunge härmar henne.

Vad ditt barn övar

Färdigheten

Att märka ilskan i kroppen, stanna, lugna sig (till exempel med en ”drakandning”) och säga med ord vad jag vill — utan att göra någon illa.

Vad berättelsen gör av sig själv — inget jobb för dig

Hjälten har en kraft som exploderar när hjälten blir arg. På näst sista sidan ser hjälten att en kompis blev rädd; på sista sidan använder hjälten andningen och säger vad som gör den arg. Tekniken dyker upp två gånger i berättelsen, och på slutet säger hjälten den med enkla ord.

Fem steg som ditt barn övar

  1. Märk tecknen i kroppen

    Heta kinder, knutna nävar, ett bultande hjärta — ”vulkanen vaknar”.

  2. Stanna och backa

    Stanna, ta ett steg bakåt, händerna för dig själv. Gör ingen illa.

  3. Lugna dig

    En långsam ”drakandning”, som när man blåser ut födelsedagsljus, räkna till fem eller en lugn plats.

  4. Säg med ord vad jag vill

    ”Jag är arg för att du välte mitt torn. Jag vill bygga det igen.”

  5. Ställ till rätta det som gick fel

    Om något gick sönder eller någon blev ledsen eller skadad — säg förlåt och hjälp till.

Så visar berättelsen det

Hjälten har en kraft som bryter ut när hjälten blir arg — eld, en storm, en magnet. Ditt barn väljer världen; färdigheten är alltid densamma.

  1. 1 · Upptäck

    Hjältens vulkan får ett utbrott och förstör något fint. En gammal drake visar hur man blåser tills elden lugnar sig.

  2. 2 · Försök

    Ditt barn hittar på vad hjälten säger i stället för att explodera. I ett svårare ögonblick provar hjälten — och det fungerar åtminstone till hälften.

  3. 3 · Lär ut

    En liten drake är arg. Hjälten ger råd med egna ord; ditt barn får Hjältekortet ”När det kokar i mig, …”.

Steg i verkligheten

Bokens sista sida: samma steg hemma — när en syster välter klosstornet.

Efter ålder

3–5 år
Utveckling
Kan skilja på grundläggande känslor (glad, ledsen, arg, rädd); att hålla tillbaka och vänta lär sig barnet fortfarande. Ett steg och ett ord för känslan hjälper. Pons et al. 2004⁠; Diamond & Lee 2011
I berättelsen
En kort berättelse utan spänning; ilskan som ett litet djur eller som vädret, ett steg (andning). En förälder läser serien högt.
6–8 år
Utveckling
Förstår så småningom blandade känslor och att känslor kan döljas; kan märka vad som gjorde det argt. Pons et al. 2004⁠; Harter & Buddin 1987
I berättelsen
Hela rutinen med fem steg; hjälten sätter namn på känslan och säger repliken som ditt barn hittat på.
9–11 år
Utveckling
Känslig för ”du måste” och för kontroll — en kontrollerande ton försämrade det djupare lärandet hos 11–12-åringar. Det hjälper att känna till sina egna triggers. Vansteenkiste et al. 2005
I berättelsen
Ilska bland kompisar och i spel; fokus på ord och på att ställa till rätta, mindre på ”magi”.
12–14 år
Utveckling
Regler som framfördes på ett kontrollerande sätt hängde ihop med mer trots hos tonåringar; därför erbjuder vi en egen plan och respekt, inte en föreläsning. Van Petegem et al. 2015
I berättelsen
Inga pekpinnar, mer humor och fler egna val; en stil som till exempel manga eller graffiti.

Vad vi bygger på

Förhållningssättet

Känslocoachning: känslor är tillåtna, att göra illa är det inte. Den vuxna sätter namn på känslan och accepterar den, och först sedan letar ni efter en lösning tillsammans. Barns självkontroll blir bättre med övning som gradvis blir svårare — därför upprepas tekniken i berättelsen.

Hur starkt forskningen stöder detta förhållningssätt: starkt för föräldraprogram som bygger på känslocoachning, måttligt för enskilda tekniker (som andning)

Bedömningen gäller förhållningssättet, inte vår serie — själva serien har ännu inte testats vetenskapligt.

Vad forskningen säger

  1. Känslocoachning — att märka en känsla, sätta namn på den, acceptera den och leta efter en lösning — beskrevs av John Gottmans forskargrupp.

    grundläggande studie · familjer med barn · hur föräldrar reagerar på känslor · Gottman et al. 1996

  2. Efter föräldraprogrammet Tuning in to Kids coachade föräldrarna sina barns känslor mer och avfärdade dem mindre.

    interventionsstudie · 216 föräldrar till 4–5-åringar · föräldrarnas beteende mättes · Havighurst et al. 2010

  3. I en ytterligare studie av samma program hade barnen färre beteendeproblem efter att föräldrarna gått kursen, enligt lärarnas bedömning.

    interventionsstudie · 54 familjer med små barn med beteendeproblem · lärarbedömningar · Havighurst et al. 2013

  4. Att stanna upp och hålla tillbaka (exekutiva funktioner) blir bättre hos barn med övning som gradvis blir svårare.

    översikt över interventioner (Science) · barn · Diamond & Lee 2011

  5. Den populära idén att ”viljestyrkan tar slut” bekräftades inte i en stor replikering (d = 0,04) — därför använder vi den inte i våra berättelser.

    replikering i 23 laboratorier · 2 141 deltagare · Hagger et al. 2016

Vad vi inte lovar i det här ämnet

Att serien kommer att stoppa vredesutbrott. Belägget gäller föräldraprogram; själva serien har ännu inte testats.

Viktigaste källor

  1. Gottman, J. M., Katz, L. F., & Hooven, C. (1996). Parental meta-emotion philosophy and the emotional life of families. Journal of Family Psychology, 10(3), 243–268. doi.org/10.1037/0893-3200.10.3.243 metadata
  2. Havighurst, S. S., Wilson, K. R., Harley, A. E., Prior, M. R., & Kehoe, C. (2010). Tuning in to Kids: Improving emotion socialization practices in parents of preschool children. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 51(12), 1342–1350. doi.org/10.1111/j.1469-7610.2010.02303.x abstract
  3. Havighurst, S. S., et al. (2013). "Tuning into Kids": Reducing young children's behavior problems using an emotion coaching parenting program. Child Psychiatry & Human Development, 44(2), 247–264. doi.org/10.1007/s10578-012-0322-1 abstract
  4. Eisenberg, N., Spinrad, T. L., & Eggum, N. D. (2010). Emotion-related self-regulation and its relation to children's maladjustment. Annual Review of Clinical Psychology, 6, 495–525. doi.org/10.1146/annurev.clinpsy.121208.131208 metadata
  5. Diamond, A., & Lee, K. (2011). Interventions shown to aid executive function development in children 4 to 12 years old. Science, 333(6045), 959–964. doi.org/10.1126/science.1204529 metadata
  6. Hagger, M. S., et al. (2016). A multilab preregistered replication of the ego-depletion effect. Perspectives on Psychological Science, 11(4), 546–573. doi.org/10.1177/1745691616652873 abstract
  7. Pons, F., Harris, P. L., & de Rosnay, M. (2004). Emotion comprehension between 3 and 11 years: Developmental periods and hierarchical organization. European Journal of Developmental Psychology, 1(2), 127–152. doi.org/10.1080/17405620344000022 metadata
  8. Harter, S., & Buddin, B. J. (1987). Children's understanding of the simultaneity of two emotions: A five-stage developmental acquisition sequence. Developmental Psychology, 23(3), 388–399. doi.org/10.1037/0012-1649.23.3.388 metadata
  9. Vansteenkiste, M., Simons, J., Lens, W., Soenens, B., & Matos, L. (2005). Examining the motivational impact of intrinsic versus extrinsic goal framing and autonomy-supportive versus internally controlling communication style. Child Development, 76(2), 483–501. doi.org/10.1111/j.1467-8624.2005.00858.x abstract
  10. Van Petegem, S., Soenens, B., Vansteenkiste, M., & Beyers, W. (2015). Rebels with a cause? Adolescent defiance from the perspective of reactance theory and self-determination theory. Child Development, 86(3), 903–918. doi.org/10.1111/cdev.12355 abstract
  • sammanfattning sammanfattning eller fulltext läst
  • metadata bibliografiska uppgifter verifierade
  • institution officiellt dokument från en institution

Vem som tagit fram detta och när

Skrivet av redaktionen på Ink & Brave utifrån vår kunskapsbas (källor kontrollerade 8 november 2026, senast uppdaterad 9 november 2026).

Så kontrollerar vi källor Alla källor

En bonus, inte en läxa

Om du har lust

  • När allt är lugnt kan ni leka ”drakandning” tillsammans — vem kan blåsa långsammast?
  • Du kan sätta Hjältekortet på kylskåpet. Om ditt barn inte vill är det okej.

När en serie inte räcker

  • Utbrotten är väldigt täta eller långa, eller ditt barn skadar sig själv eller andra under dem.
  • Ilskan går hand i hand med ledsenhet, rädsla eller problem i skolan.
  • Prata i så fall med en barnläkare eller husläkare, skolpsykologen eller skolkuratorn, eller en barnpsykolog.

Behöver du hjälp just nu? Om någon är i fara, ring ditt lokala nödnummer — 112 i EU, 999 i Storbritannien, 911 i USA och Kanada, 000 i Australien. Stödlinjer för barn och föräldrar per land

Vanliga frågor

Är det normalt att barn blir arga?

Ja. Ilska är en vanlig känsla. Serien visar inte ditt barn att det inte får bli argt — den visar hur man lugnar sig och säger vad man vill utan att göra någon illa.

Vad är drakandning?

En långsam utandning, som när ditt barn blåser ut ljusen på en tårta. I berättelsen ser hjälten en drake göra det och provar sedan själv.

Måste jag ”lära” mitt barn när det är argt?

Nej. Berättelsen visar stegen. Under ett utbrott räcker det att lugnt stanna i närheten; ni kan prata om berättelsen senare när allt är lugnt — om du vill.

Läsning för föräldrar

Artiklar för föräldrarHur hjälper man ett argt barn: vad fungerar i olika åldrar?Läs artikeln
Personlig berättelse

Personlig bok: Ilska och att lugna sig

En personlig bok om det här ämnet — en berättelse för 9,90 € (1 berättelse · 16 sidor) eller ett helt äventyr för 24,90 € (3 berättelser · 48 sidor), som bilderbok eller serie. Först en gratis teckning av hjälten.

Världar där ämnet är inbyggt i världens lagar

Relaterat