Omslag till exemplet Rexo och det pyttelilla tältet (4–5 år)
4–5 år · bilderbok

Rexo och det pyttelilla tältet

Bruno och lilla Pupo väntar på eldflugorna. Men ett oväder kommer — och någon jättestor knackar på dörren.

Det här exemplet är på engelska än så länge — pratbubblorna översätts snart. Texten på varje sida är översatt under bilden.

  • Lera
Läs exemplet

Exempel — påhittat barn

  1. Omslag: Bruno och lilla Pupo framför en stuga med ett pyttelitet orange tält; jättestore Rexo kikar över taket med ett blad över huvudet.

    Rexo och det pyttelilla tältet

    En bok för Bruno

  2. Bruno och Pupo vid sjön med det orange tältet; Doktor Fossil i stugdörren pekar på ovädersmoln. Vid sjön satte Bruno och Pupo upp ett pyttelitet orange tält, för i kväll skulle eldflugorna komma. Pupo pep av glädje. Men moln rullade in över kullarna, och Doktor Fossil sa: ”Det blir oväder — i natt sover tältet i min stuga.” PIP!

    Vid sjön satte Bruno och Pupo upp ett pyttelitet orange tält, för i kväll skulle eldflugorna komma. Pupo pep av glädje. Men moln rullade in över kullarna, och Doktor Fossil sa: ”Det blir oväder — i natt sover tältet i min stuga.”

    PIP!

  3. I stugan står tältet; Bruno har dragit sin taggiga dinoluva över ögonen medan regn och blixtar fyller fönstret. Nu stod tältet inne i stugan. ”Eldflugor, var är ni?” viskade Bruno, men ute hördes bara åskan. Bruno drog den taggiga dinoluvan över ögonen: ”Jag är en pansardinosaurie, jag är inte rädd!” Just då knackade någon på dörren: knack, knack. BOM!

    Nu stod tältet inne i stugan. ”Eldflugor, var är ni?” viskade Bruno, men ute hördes bara åskan. Bruno drog den taggiga dinoluvan över ögonen: ”Jag är en pansardinosaurie, jag är inte rädd!” Just då knackade någon på dörren: knack, knack.

    BOM!

  4. Rexos enorma blöta huvud under ett blad fyller dörröppningen; sedan viskar Bruno till honom. I dörren stod Rexo, den största dinosaurien i dalen, och bara huvudet fick plats. ”Får jag också komma in, när åskan är ännu större än jag?” viskade han och darrade som en gelé. Bruno tittade på honom, sköt bak luvan och viskade: ”Jag är också pyttelite rädd — kom närmare.” BOM!

    I dörren stod Rexo, den största dinosaurien i dalen, och bara huvudet fick plats. ”Får jag också komma in, när åskan är ännu större än jag?” viskade han och darrade som en gelé. Bruno tittade på honom, sköt bak luvan och viskade: ”Jag är också pyttelite rädd — kom närmare.”

    BOM!

  5. Rexos huvud vid tältet som lyser som en pumpa; Bruno håller upp två fingrar och Pupo piper. Rexo stoppade in rygg och svans under vedboddens tak. Bruno tände sin lampa, och tältet lyste som en pumpa. ”När det smäller räknar vi: ett, två …” började Bruno, men Pupo pep rakt in. ”Det där är inte tre!” skrattade Rexo. PIP!

    Rexo stoppade in rygg och svans under vedboddens tak. Bruno tände sin lampa, och tältet lyste som en pumpa. ”När det smäller räknar vi: ett, två …” började Bruno, men Pupo pep rakt in. ”Det där är inte tre!” skrattade Rexo.

    PIP!

  6. Bruno blåser upp kinderna till en Pyttebom medan Rexo skrattar med slutna ögon. Åskan mullrade igen. Bruno blåste upp kinderna och mullrade med pytteliten röst: ”Pyttebom!” Rexo fnissade och frustade och tiggde att han skulle göra det igen. PYTTEBOM!

    Åskan mullrade igen. Bruno blåste upp kinderna och mullrade med pytteliten röst: ”Pyttebom!” Rexo fnissade och frustade och tiggde att han skulle göra det igen.

    PYTTEBOM!

  7. Rexo sover med en filt över nosen medan eldflugorna lyser ute; hemma skrattar mamma åt Brunos Pyttebom medan hon dammsuger. ZZZZ! Sedan slutade det regna, åskan vandrade bort över kullarna, och hundratals eldflugor steg upp över sjön. Den största dinosaurien i dalen såg dem inte, för han sov, så Bruno bäddade en filt över hans nos. Några dagar senare hemma dånade dammsugaren, Bruno blåste upp kinderna — ”Pyttebom!” — och mamma brast ut i skratt.

    ZZZZ!

    Sedan slutade det regna, åskan vandrade bort över kullarna, och hundratals eldflugor steg upp över sjön. Den största dinosaurien i dalen såg dem inte, för han sov, så Bruno bäddade en filt över hans nos. Några dagar senare hemma dånade dammsugaren, Bruno blåste upp kinderna — ”Pyttebom!” — och mamma brast ut i skratt.

  8. Slut på exemplet ✦

    Så här börjar hela berättelsen. Vill du ha en egen? Säg det till mamma eller pappa.

Dra med ett finger, nyp ut med två fingrar för att zooma. Nästa och Tillbaka går ruta för ruta.

Omslag till exemplet Kakaokartan (6–8 år)
6–8 år · serie

Kakaokartan

Lina, Oto och tomten Kisel går dit ingen någonsin har varit. Kristallerna i tunnlarna lyser — men bara när någon sjunger.

Det här exemplet är på engelska än så länge — pratbubblorna översätts snart. Texten på varje sida är översatt under bilden.

  • Bilderbok
Läs exemplet

Exempel — påhittat barn

  1. Omslag: Lina håller en lysande lykta i en glittrande tunnel, Oto bredvid henne med en karta och tomten Kisel som sjunger på en sten.

    Kakaokartan

    En bok för Lina

  2. På morgonen visar Oto sin första karta, Kisel klappar den med kakaofingrar, Lina viker den i hemlighet till en båt och hörnet flyter iväg nedför bäcken. Morgonen före en resa dit ingen någonsin varit. Oto: Min första karta! Jag kopierade den från de gamla gruvarbetarna — med tecken och allt. Oto: Hoppas den är bra. Kisel: Hoppsan. Kakaofingrar. Iskra: Om lyktan slocknar, tänd den från en sten som lyser av sig själv. Lina (tänker): Bara en liten båt. Jag vecklar ut den direkt. RIIIITS!

    Morgonen före en resa dit ingen någonsin varit.

    Oto: Min första karta! Jag kopierade den från de gamla gruvarbetarna — med tecken och allt.

    Oto: Hoppas den är bra.

    Kisel: Hoppsan. Kakaofingrar.

    Iskra: Om lyktan slocknar, tänd den från en sten som lyser av sig själv.

    Lina (tänker): Bara en liten båt. Jag vecklar ut den direkt.

    RIIIITS!

  3. Iskra knyter ett rep runt Oto, barnen går in i den glittrande tunneln, Kisel nyser och lyktan slocknar; när Kisel sjunger lyser kristallerna. Iskra: Jag stannar här och släpper ut repet. Rycker ni i det, så kommer jag. Oto: Har kartan. Kom igen! Kisel: Hi-hi-hi! Glitter! Hi-hi … Oto: Akta! När han skrattar nyser han. ATJOOOO! Kisel: Det är mörkt som i en strumpa, som i en strumpa … Oto: De lyser! När han sjunger!

    Iskra: Jag stannar här och släpper ut repet. Rycker ni i det, så kommer jag.

    Oto: Har kartan. Kom igen!

    Kisel: Hi-hi-hi! Glitter! Hi-hi …

    Oto: Akta! När han skrattar nyser han.

    ATJOOOO!

    Kisel: Det är mörkt som i en strumpa, som i en strumpa …

    Oto: De lyser! När han sjunger!

  4. Alla sjunger och tunneln lyser; vid ett vägskäl med fem tunnlar märker Oto att kartans hörn saknas och misstänker Kisel; Lina är tyst och kramar sin sten. Oto: Jag är rädd för fjärilar, även små! Lina: Jag åt en mask av misstag, i en sallad! Oto: Vem har rivit sönder min karta?! Oto: Kakaofingrar … Kisel? Kisel: Jag … jag klappade den bara.

    Oto: Jag är rädd för fjärilar, även små!

    Lina: Jag åt en mask av misstag, i en sallad!

    Oto: Vem har rivit sönder min karta?!

    Oto: Kakaofingrar … Kisel?

    Kisel: Jag … jag klappade den bara.

  5. Lina leder dem in i en återvändsgränd och sjunger alldeles för högt; Kisel sitter tyst i mörkret, Oto vill vända och Lina minns båten som flöt iväg. Lina: Den här vägen! Helt säkert! Oto: En vägg. Toppen. Lina: Tra-la-la, allt är toppen, tra-la-la! Oto: Utan Kisel är det som en ficklampa utan batteri. Oto: Fem tunnlar och en karta utan hörn. Vi måste vända.

    Lina: Den här vägen! Helt säkert!

    Oto: En vägg. Toppen.

    Lina: Tra-la-la, allt är toppen, tra-la-la!

    Oto: Utan Kisel är det som en ficklampa utan batteri.

    Oto: Fem tunnlar och en karta utan hörn. Vi måste vända.

  6. Lina erkänner, Oto blir arg, Kisel frågar om båten flöt; Lina ritar tanden från kartan och medan Kisel nynnar hittar de den tandformade kristallen. Lina: Det var inte Kisel. Det var jag. Jag vek kartan till en båt och den gick sönder. Oto: En båt? Av min första karta?! Kisel: … Flöt den åtminstone? Lina: Det var en kristall på hörnet. Som en tand. Oto: Tanden är de gamla gruvarbetarnas tecken! Den visar vägen. Kisel: Tanden pekar, tanden pekar … Oto: Den här vägen!

    Lina: Det var inte Kisel. Det var jag. Jag vek kartan till en båt och den gick sönder.

    Oto: En båt? Av min första karta?!

    Kisel: … Flöt den åtminstone?

    Lina: Det var en kristall på hörnet. Som en tand.

    Oto: Tanden är de gamla gruvarbetarnas tecken! Den visar vägen.

    Kisel: Tanden pekar, tanden pekar …

    Oto: Den här vägen!

  7. I Sjungande salen tänder Lina lyktan från en lysande sten, vid dammen hittar de hennes båt med det saknade karthörnet, och efter Kisels nysning rör sig en liten dörr. Lina: En sten som lyser av sig själv! Och en plats där ingen någonsin varit! Lina: Ingen har någonsin varit här … utom min båt. Oto: Mitt hörn! Med dörren och allt. Kisel: Hi-hi-ATJOO! … atjoo … atjoo … Oto: Dörren … rörde sig.

    Lina: En sten som lyser av sig själv! Och en plats där ingen någonsin varit!

    Lina: Ingen har någonsin varit här … utom min båt.

    Oto: Mitt hörn! Med dörren och allt.

    Kisel: Hi-hi-ATJOO!

    … atjoo … atjoo …

    Oto: Dörren … rörde sig.

  8. Slut på exemplet ✦

    Så här börjar hela berättelsen. Vill du ha en egen? Säg det till mamma eller pappa.

Dra med ett finger, nyp ut med två fingrar för att zooma. Nästa och Tillbaka går ruta för ruta.

Omslag till exemplet Två sekunder (7–9 år)
7–9 år · serie

Två sekunder

Ema läser strömmar i bubblorna och tävlar mot sin kusin om en bit av en karta. Och papegojan Eko upprepar allt.

Det här exemplet är på engelska än så länge — pratbubblorna översätts snart. Texten på varje sida är översatt under bilden.

  • Klar linje
Läs exemplet

Exempel — påhittat barn

  1. Omslag: Ema, som använder rullstol, styr flotten Bubblan och pekar på bubblor i vattnet, Kubo skrattar vid masten med seglets rep i handen, papegojan Eko sitter på sin pinne; långt bakom ror Maťo flotten Hajen och Kotva ror sin båt framför en rödvit fyr.

    Två sekunder

    En bok för Ema

  2. I morgonhamnen visar Kotva en bit av kartan till vinnaren av kappseglingen; kusin Maťo skryter och papegojan Eko upprepar sista ordet; Ema rullar nedför rampen i sin rullstol till flotten Bubblan och gör sig redo med Kubo bredvid Maťos Hajen. Piratön. En gång om året tävlar barnen här om en bit av Den stora kartan. Kotva: Den som först ringer i bojens klocka vid fyren får den här biten. Maťo: Jag vinner, kusin. Som vanligt. Eko: … VANLIGT! Ema: Eko upprepar sista ordet. Vilket ord som helst. Eko: … HELST! Kubo: Knutarna är klara, kapten. Ema: Hissa seglet då! Kubo: Maťos åror är dubbelt så stora. Ema: Och vi har bubblor.

    Piratön. En gång om året tävlar barnen här om en bit av Den stora kartan.

    Kotva: Den som först ringer i bojens klocka vid fyren får den här biten.

    Maťo: Jag vinner, kusin. Som vanligt.

    Eko: … VANLIGT!

    Ema: Eko upprepar sista ordet. Vilket ord som helst.

    Eko: … HELST!

    Kubo: Knutarna är klara, kapten.

    Ema: Hissa seglet då!

    Kubo: Maťos åror är dubbelt så stora.

    Ema: Och vi har bubblor.

  3. Tävlingen startar: Maťo ror hårt och tar ledningen, Ema ser bubblor som snurrar åt vänster, hittar en ström och Bubblan går om Hajen; bakom fyren glittrar Djävulsdraget. TUUUUUT! Maťo: Hej då, snigeln! Ema: Bubblorna snurrar åt vänster. Där är en ström! Maťo: Hallå! Det är fusk! Eko: … FUSK! Kubo: En ström är inte fusk. Den är gratis! Ema: Och bakom fyren finns den snabbaste. Kubo: Inte den, kapten. Den är djävulsk.

    TUUUUUT!

    Maťo: Hej då, snigeln!

    Ema: Bubblorna snurrar åt vänster. Där är en ström!

    Maťo: Hallå! Det är fusk!

    Eko: … FUSK!

    Kubo: En ström är inte fusk. Den är gratis!

    Ema: Och bakom fyren finns den snabbaste.

    Kubo: Inte den, kapten. Den är djävulsk.

  4. Ema stirrar på Djävulsdraget och Bubblan leder med en hel flottlängd; Ema vänder sig om för att reta Maťo, drar med sig rodret och Eko hoppar upp på hennes huvud — flotten rundar bojen på fel sida. Ema: Djävulsdraget. Ingen har någonsin vågat åka in. Kubo: I dag åker vi till bojen, kapten. Kubo: Vi leder! Med en hel flottlängd! Ema: Maťo! Hälsa till fiskarna! Eko: … FISKARNA! FISKARNA! Ema: Eko! Sluta! Eko: … SLUTA!

    Ema: Djävulsdraget. Ingen har någonsin vågat åka in.

    Kubo: I dag åker vi till bojen, kapten.

    Kubo: Vi leder! Med en hel flottlängd!

    Ema: Maťo! Hälsa till fiskarna!

    Eko: … FISKARNA! FISKARNA!

    Ema: Eko! Sluta!

    Eko: … SLUTA!

  5. Maťo ringer först i bojens klocka och Ema två sekunder efter honom; Ema sitter tyst med knutna nävar, skyller sedan på papegojan, och Eko pekar med vingen rakt på henne. PLING! Maťo: Föööörst! pling. Kotva: Maťo. Med två sekunder. Ema: Det är den där papegojan! Eko: … PAPEGOJAN!

    PLING!

    Maťo: Föööörst!

    pling.

    Kotva: Maťo. Med två sekunder.

    Ema: Det är den där papegojan!

    Eko: … PAPEGOJAN!

  6. Vid fyren får Maťo kartbiten men kan inte läsa den och ber Ema om hjälp; Ema erkänner att hon förlorade och tittar på den; alla åker hissen på fyrens sida, Ema i sin rullstol, och från fyrens balkong använder Ema ringarna på kartan för att hitta Djävulsdraget. Maťo: Vad är det här för sniglar? Var är skatten? Maťo: … Ema? Du kan ju läsa strömmar. Ema: Jag förlorade med två sekunder. Två! Ema: … Visa. Kotva: Där uppifrån ser ni strömmarna. Ema: Vrid den, Kubo. Sköldpaddsklippan är där borta. Ema: Tre ringar och en lång rutschkana … Djävulsdraget! Maťo: Dit in? … Jag åker inte.

    Maťo: Vad är det här för sniglar? Var är skatten?

    Maťo: … Ema? Du kan ju läsa strömmar.

    Ema: Jag förlorade med två sekunder. Två!

    Ema: … Visa.

    Kotva: Där uppifrån ser ni strömmarna.

    Ema: Vrid den, Kubo. Sköldpaddsklippan är där borta.

    Ema: Tre ringar och en lång rutschkana … Djävulsdraget!

    Maťo: Dit in? … Jag åker inte.

  7. Ema bestämmer sig för att åka in i Djävulsdraget och bogsera Maťo; alla skrattar under färden, men i en kurva går Maťos rosettknut upp; Ema vänder flotten mot honom, Kubo kastar en ögla över fenan och Maťos åror drar ut dem i lugnt vatten. Ema: Kartan går ditåt, så vi åker ditåt. Vi bogserar dig. Maťo: … Okej. Men jag bär kartan. Maťo: Jag kan knutar. En rosett håller alltid. Kubo: … Alltid? Eko: … ALLTID! Ema: Det är bara ett litet drag! Kubo: LITET?! Maťo: Wiiihooo! Ema: Hoppsan. Det är större än jag trodde! Maťo: Rosetten gick upp! Ema: Jag vänder mot honom! Kubo, öglan! Kubo: Det där är en knut. Maťo: Och det här är åror!

    Ema: Kartan går ditåt, så vi åker ditåt. Vi bogserar dig.

    Maťo: … Okej. Men jag bär kartan.

    Maťo: Jag kan knutar. En rosett håller alltid.

    Kubo: … Alltid?

    Eko: … VANLIGT!

    Ema: Det är bara ett litet drag!

    Kubo: LITET?!

    Maťo: Wiiihooo!

    Ema: Hoppsan. Det är större än jag trodde!

    Maťo: Rosetten gick upp!

    Ema: Jag vänder mot honom! Kubo, öglan!

    Kubo: Det där är en knut.

    Maťo: Och det här är åror!

  8. Strömmen bär dem in i en dold lagun med ett gammalt vrak; Ema drar upp en kista ur luckan med en båtshake, Maťo hittar en andra kartbit i den och Ema föreslår en returmatch; sedan säger en röst från vraket ”Hälsa till fiskarna”. Kubo: Det här finns inte på någon karta. Ema: Rita den då, Kubo! Maťo: Jag når inte! Ema: Kubo, båtshaken! Och håll oss vid vraket. Ema: Nästa är vid Valön. Returmatch? Maťo: Returmatch! Eko: … RETURMATCH! Röst från vraket: … Hälsa till fiskarna … Kubo: Det där … var inte Eko. Ema: Det ropade jag. Vid bojen.

    Kubo: Det här finns inte på någon karta.

    Ema: Rita den då, Kubo!

    Maťo: Jag når inte!

    Ema: Kubo, båtshaken! Och håll oss vid vraket.

    Ema: Nästa är vid Valön. Returmatch?

    Maťo: Returmatch!

    Eko: … RETURMATCH!

    Röst från vraket: … Hälsa till fiskarna …

    Kubo: Det där … var inte Eko.

    Ema: Det ropade jag. Vid bojen.

  9. Slut på exemplet ✦

    Så här börjar hela berättelsen. Vill du ha en egen? Säg det till mamma eller pappa.

Dra med ett finger, nyp ut med två fingrar för att zooma. Nästa och Tillbaka går ruta för ruta.

Omslag till exemplet Två sekunder (7–9 år)
7–9 år · serie

Två sekunder

Kubo ritar kartor, Ema läser strömmar. Tillsammans tävlar de mot Maťo om en bit av Den stora kartan.

Det här exemplet är på engelska än så länge — pratbubblorna översätts snart. Texten på varje sida är översatt under bilden.

  • Klar linje
Läs exemplet

Exempel — påhittat barn

  1. Omslag: på den platta flotten Bubblan håller Kubo i grön mössa i seglets rep och pekar framåt; bredvid honom vid rodret pekar Ema, som använder rullstol, på bubblor i vattnet, och papegojan Eko sitter på sin pinne; långt borta ror Maťo flotten Hajen, med Kotva i sin roddbåt och fyren.

    Två sekunder

    En bok för Kubo

  2. I hamnen visar Kotva en bit av Den stora kartan för den som först ringer i bojens klocka; Maťo skryter och papegojan Eko upprepar sista ordet; Ema rullar nedför rampen till flotten, Kubo hissar seglet och Maťo lyfter sina enorma åror på Hajen. Piratön. En gång om året tävlar barnen här om en bit av Den stora kartan. Kotva: Den som först ringer i bojens klocka vid fyren får den här biten. Maťo: Jag vinner, kusin. Som vanligt. Eko: … VANLIGT! Ema: Eko upprepar sista ordet. Vilket ord som helst. Eko: … HELST! Kubo: Hissa seglet! Ema: Kapten, strömmarna bubblar som läsk i dag. Kubo: Maťos åror är dubbelt så stora. Ema: Och vi har bubblor.

    Piratön. En gång om året tävlar barnen här om en bit av Den stora kartan.

    Kotva: Den som först ringer i bojens klocka vid fyren får den här biten.

    Maťo: Jag vinner, kusin. Som vanligt.

    Eko: … VANLIGT!

    Ema: Eko upprepar sista ordet. Vilket ord som helst.

    Eko: … HELST!

    Kubo: Hissa seglet!

    Ema: Kapten, strömmarna bubblar som läsk i dag.

    Kubo: Maťos åror är dubbelt så stora.

    Ema: Och vi har bubblor.

  3. Tävlingen startar: Maťo ror iväg, Ema hittar en ström tack vare bubblorna och Bubblan går om Hajen; Ema pekar på den snabbaste strömmen bakom fyren, som Kubo kallar djävulsk. TUUUUUT! Maťo: Hej då, snigeln! Ema: Bubblorna snurrar åt vänster. Kubo, där är en ström! Maťo: Hallå! Det är fusk! Eko: … FUSK! Kubo: En ström är inte fusk. Den är gratis! Ema: Och bakom fyren finns den snabbaste. Kubo: Inte den. Den är djävulsk.

    TUUUUUT!

    Maťo: Hej då, snigeln!

    Ema: Bubblorna snurrar åt vänster. Kubo, där är en ström!

    Maťo: Hallå! Det är fusk!

    Eko: … FUSK!

    Kubo: En ström är inte fusk. Den är gratis!

    Ema: Och bakom fyren finns den snabbaste.

    Kubo: Inte den. Den är djävulsk.

  4. Ema vill åka genom Djävulsdraget en dag; Bubblan leder, Kubo vänder sig om för att reta Maťo, släpper seglets rep och Eko landar på hans huvud, så flotten rundar bojen åt fel håll. Ema: Djävulsdraget. En dag åker jag igenom det. Ingen har någonsin vågat. Kubo: I dag åker vi till bojen. Kubo: Vi leder! Med en hel flottlängd! Kubo: Maťo! Hälsa till fiskarna! Eko: … FISKARNA! FISKARNA! Ema: Kubo! Seglet! Kubo: Eko! Sluta! Eko: … SLUTA!

    Ema: Djävulsdraget. En dag åker jag igenom det. Ingen har någonsin vågat.

    Kubo: I dag åker vi till bojen.

    Kubo: Vi leder! Med en hel flottlängd!

    Kubo: Maťo! Hälsa till fiskarna!

    Eko: … FISKARNA! FISKARNA!

    Ema: Kubo! Seglet!

    Kubo: Eko! Sluta!

    Eko: … SLUTA!

  5. Maťo ringer först i klockan, Kubo två sekunder efter honom; Kubo blir röd av ilska och skyller på papegojan, och Eko pekar med vingen rakt tillbaka på honom. PLING! Maťo: Föööörst! pling. Kotva: Maťo. Med två sekunder. Kubo: Det är din papegoja! Eko: … PAPEGOJA!

    PLING!

    Maťo: Föööörst!

    pling.

    Kotva: Maťo. Med två sekunder.

    Kubo: Det är din papegoja!

    Eko: … PAPEGOJAN!

  6. Maťo får kartbiten men kan inte läsa den och frågar Kubo; Kubo andas ut, de åker hissen upp i fyren och Kubo vrider kartan så att den stämmer med Sköldpaddsklippan — vägen går genom Djävulsdraget. Maťo: Vad är det här för sniglar? Var är skatten? Ema: Om det där är sniglar så är de jättesnabba. Maťo: … Kubo? Du ritar ju kartor? Kubo: Vi förlorade med två sekunder. Två! Kubo: … Visa. Ema: Det är strömmar. Men vilka? Havet är fullt av dem. Kotva: Där uppifrån ser ni strömmarna. Kubo: Sköldpaddsklippan är där borta. Så kartan ligger så här! Ema: Tre ringar och en lång rutschkana … Djävulsdraget! Maťo: Dit in? … Jag åker inte.

    Maťo: Vad är det här för sniglar? Var är skatten?

    Ema: Om det där är sniglar så är de jättesnabba.

    Maťo: … Kubo? Du ritar ju kartor?

    Kubo: Vi förlorade med två sekunder. Två!

    Kubo: … Visa.

    Ema: Det är strömmar. Men vilka? Havet är fullt av dem.

    Kotva: Där uppifrån ser ni strömmarna.

    Kubo: Sköldpaddsklippan är där borta. Så kartan ligger så här!

    Ema: Tre ringar och en lång rutschkana … Djävulsdraget!

    Maťo: Dit in? … Jag åker inte.

  7. Kubo ritar av vägen i sitt anteckningsblock, tar i brådskan tag i Emas rullstol och Ema säger att han är kapten på flotten, inte på hennes hjul; i Djävulsdraget går Maťos rosett upp, Kubo kastar en ögla och Maťo tar i ordentligt med årorna. Kubo: Kartan går ditåt, så vi åker ditåt. Maťo, vi bogserar dig. Maťo: … Okej. Jag bär kartan. Och jag knyter repet med en rosett. Ema: Äntligen Djävulsdraget! Kubo: Fort, innan Maťo ångrar sig! Ema: Kubo, du är kapten på flotten. Inte på mina hjul. Kubo: Följ vägen! Höger vid klippan! Ema: Uppfattat! Det är bara ett litet drag! Maťo: Wiiihooo! Ema: Hoppsan, för skarpt! Jag vänder mot honom! Maťo: Rosetten gick upp! Kubo: Jag kastar en ögla! Kubo: Det där är en knut. Maťo: Och det här är åror!

    Kubo: Kartan går ditåt, så vi åker ditåt. Maťo, vi bogserar dig.

    Maťo: … Okej. Jag bär kartan. Och jag knyter repet med en rosett.

    Ema: Äntligen Djävulsdraget!

    Kubo: Fort, innan Maťo ångrar sig!

    Ema: Kubo, du är kapten på flotten. Inte på mina hjul.

    Kubo: Följ vägen! Höger vid klippan!

    Ema: Uppfattat! Det är bara ett litet drag!

    Maťo: Wiiihooo!

    Ema: Hoppsan, för skarpt! Jag vänder mot honom!

    Maťo: Rosetten gick upp!

    Kubo: Jag kastar en ögla!

    Kubo: Det där är en knut.

    Maťo: Och det här är åror!

  8. Bortom draget hittar de ett vrak som inte finns på någon karta; Ema hakar upp en kista med nästa kartbit och Maťo och Kubo går med på en returmatch; från vraket hörs en röst: ”Hälsa till fiskarna”. Kubo: Det här finns inte på någon karta. Jag ritar det! Ema: Rita fort. Tidvattnet väntar inte. Maťo: Jag når inte! Ema: Kubo, båtshaken! Och håll oss vid vraket. Kubo: Nästa är vid Valön. Returmatch? Maťo: Returmatch! Eko: … RETURMATCH! Röst från vraket: … Hälsa till fiskarna … Ema: Det där … var inte Eko. Kubo: Det ropade jag. Vid bojen.

    Kubo: Det här finns inte på någon karta. Jag ritar det!

    Ema: Rita fort. Tidvattnet väntar inte.

    Maťo: Jag når inte!

    Ema: Kubo, båtshaken! Och håll oss vid vraket.

    Kubo: Nästa är vid Valön. Returmatch?

    Maťo: Returmatch!

    Eko: … RETURMATCH!

    Röst från vraket: … Hälsa till fiskarna …

    Ema: Det där … var inte Eko.

    Kubo: Det ropade jag. Vid bojen.

  9. Slut på exemplet ✦

    Så här börjar hela berättelsen. Vill du ha en egen? Säg det till mamma eller pappa.

Dra med ett finger, nyp ut med två fingrar för att zooma. Nästa och Tillbaka går ruta för ruta.

Omslag till exemplet Magnet (9–11 år)
9–11 år · serie

Magnet

Tobi har suttit på avbytarbänken i två år. Nu har han en chans: fånga roboten Klibbis före solnedgången. Men hans nya partner pratar med duvor.

Det här exemplet är på engelska än så länge — pratbubblorna översätts snart. Texten på varje sida är översatt under bilden.

  • Superhjälte
Läs exemplet

Exempel — påhittat barn

  1. Omslag: Tobi med en rutig filt som mantel och simglasögon drar en rad skedar genom luften med sin magnet, bredvid honom skeptiska Lota i gul regnjacka med en duva på huvudet, bakom dem Signaltornet och den lilla runda roboten Klibbis.

    Magnet

    En bok för Tobi

  2. På basens tak drar Tobi sju skedar med sin magnet; Tornväktaren säger att roboten Klibbis klistrar ihop staden och att den som för tillbaka den får gå med i Team Signal; Tobi måste gå med nya tjejen Lota, som har duvan Kurr-Kurr på huvudet. Hjältestaden. Varje barn här har en kraft. Tobis är en magnet. Tobi: Sju skedar på en gång. Nytt rekord! Tornväktaren: Professor Tabbes robot Klibbis har rymt. Den klistrar ihop staden. Tornväktaren: Den som för tillbaka den före solnedgången får gå med i Team Signal. Tobi: Äntligen. Två år på bänken. Tornväktaren: Du går med Lota. Hon är ny. Lota: Hej. Det här är Kurr-Kurr. Han säger att dina glasögon är konstiga. Tobi (tänker): Toppen. En nybörjare och en duva.

    Hjältestaden. Varje barn här har en kraft. Tobis är en magnet.

    Tobi: Sju skedar på en gång. Nytt rekord!

    Tornväktaren: Professor Tabbes robot Klibbis har rymt. Den klistrar ihop staden.

    Tornväktaren: Den som för tillbaka den före solnedgången får gå med i Team Signal.

    Tobi: Äntligen. Två år på bänken.

    Tornväktaren: Du går med Lota. Hon är ny.

    Lota: Hej. Det här är Kurr-Kurr. Han säger att dina glasögon är konstiga.

    Tobi (tänker): Toppen. En nybörjare och en duva.

  3. I en park full av limlagningar drar Tobi i Klibbis med sin magnet, men roboten fastnar på en lyktstolpe och Tobi glider rakt mot den; Klibbis flyr och Professor Tabbe springer förbi med en fjärilshåv. Lota: Kurr-Kurr säger att Klibbis är bakom fontänen. Tobi: Jag vet. Jag ser den. Tobi: Den är av metall. Ett drag och den är min. SKRRR! Lota: Tobi, du flyger mot den! Professor Tabbe: Klibbis! Stanna! Förlåt, barn! Tobi: Det visste jag. Nåja … nästan.

    Lota: Kurr-Kurr säger att Klibbis är bakom fontänen.

    Tobi: Jag vet. Jag ser den.

    Tobi: Den är av metall. Ett drag och den är min.

    SKRRR!

    Lota: Tobi, du flyger mot den!

    Professor Tabbe: Klibbis! Stanna! Förlåt, barn!

    Tobi: Det visste jag. Nåja … nästan.

  4. På torget lyssnar Lota på duvorna: Klibbis förstör inte saker, den lagar dem; Tobis ilska får skedarna att skaka; Lota är rädd att hon ska skickas hem; Kurr-Kurr pekar ut ett klibbigt spår till stora torget. Lota: Duvorna säger att Klibbis inte förstör saker. Den lagar dem. Tobi: Med lim? Hela staden? Lota: Dina skedar skakar. Tobi: Det är inte mina skedar! Lota: Om vi inte fångar den skickar de hem mig. Det är min första dag. Tobi: Mig skickar de ingenstans. Jag bara sitter. Lota: Stora torget! Tobi: Kom!

    Lota: Duvorna säger att Klibbis inte förstör saker. Den lagar dem.

    Tobi: Med lim? Hela staden?

    Lota: Dina skedar skakar.

    Tobi: Det är inte mina skedar!

    Lota: Om vi inte fångar den skickar de hem mig. Det är min första dag.

    Tobi: Mig skickar de ingenstans. Jag bara sitter.

    Lota: Stora torget!

    Tobi: Kom!

  5. På stora torget siktar Tobi noga på Klibbis hjul, men duvorna flyger förbi och Klibbis flyr mot tornet; Tabbe fångar bara sin egen hatt i håven; Tobi blir röd i ansiktet och skriker åt Lota, och allt av metall runt honom skakar. Tobi: Nu. Bara hjulet. Sakta … Lota: Tobi, vänta! Duvorna vet vart den ska! Professor Tabbe: Miss igen! Tobi: Du förstörde allt!

    Tobi: Nu. Bara hjulet. Sakta …

    Lota: Tobi, vänta! Duvorna vet vart den ska!

    Professor Tabbe: Miss igen!

    Tobi: Du förstörde allt!

  6. Tobis magnet exploderar och kastruller, cyklar, en brevlåda och en kärra flyger mot honom; bara en gympasko sticker ut ur den stora metallhögen; inne i högen sitter Tobi med en stekpanna på huvudet medan en sked skakar i hans handflata. KLANG-BANG-KLINK! Lota: … Tobi? Röst ur högen: Jag mår bra. Tror jag. Lota: Kurr-Kurr undrar om du vill ha en vindruva. Tobi: Toppen. En stekpanna också.

    KLANG-BANG-KLINK!

    Lota: … Tobi?

    Röst ur högen: Jag mår bra. Tror jag.

    Lota: Kurr-Kurr undrar om du vill ha en vindruva.

    Tobi: Toppen. En stekpanna också.

  7. Tobi gör ett experiment: när han rynkar pannan skakar skeden mer, när han andas ut långsamt faller den; högen rasar, Tobi ställer tillbaka allt och på trottoarkanten ber han Lota om förlåtelse; hon berättar att Klibbis är på väg till tornet. Tobi: Experiment ett: tänka på duvor. Tobi: Experiment två: inte tänka på duvor. Lota: Vad gör du där inne? Tobi: Vetenskap. Bagaren: Min stekpanna! Tobi: Stekpanna — där. Cykel — där. Tobi: Förlåt. Jag lyssnade inte. Vart ska Klibbis? Lota: Upp i tornet. Duvorna säger att den vill laga Signalen.

    Tobi: Experiment ett: tänka på duvor.

    Tobi: Experiment två: inte tänka på duvor.

    Lota: Vad gör du där inne?

    Tobi: Vetenskap.

    Bagaren: Min stekpanna!

    Tobi: Stekpanna — där. Cykel — där.

    Tobi: Förlåt. Jag lyssnade inte. Vart ska Klibbis?

    Lota: Upp i tornet. Duvorna säger att den vill laga Signalen.

  8. Uppe i tornet i solnedgången smetar Klibbis lim över Signalen; den sprutar på Tobis glasögon och Signalens ram lutar, Tobi öppnar långsamt näven; sedan drar han försiktigt ut Klibbis limtank med magneten, Tabbe skruvar på en borste och Signalen lyser igen. Professor Tabbe: Klibbis, nej! Lim lyser inte! Klibbis: Pip-pip! KNAAARR! Lota: Tobi! Signalen! Tobi: Bara tanken. Lugnt och sakta. Klibbis: Pip? Professor Tabbe: Så där. En borste. Och inga fler snilleblixtar, Klibbis. Lota: Kurr-Kurr säger att han gillar det.

    Professor Tabbe: Klibbis, nej! Lim lyser inte!

    Klibbis: Pip-pip!

    KNAAARR!

    Lota: Tobi! Signalen!

    Tobi: Bara tanken. Lugnt och sakta.

    Klibbis: Pip?

    Professor Tabbe: Så där. En borste. Och inga fler snilleblixtar, Klibbis.

    Lota: Kurr-Kurr säger att han gillar det.

  9. Tornväktaren tar in Tobi och Lota i laget på prov, och första uppdraget är att klistra loss hela staden; den kvällen under gatlyktorna lossar alla saker och Signalen blinkar plötsligt mot ön i floden. Tornväktaren: Roboten är tillbaka och Signalen lyser. Vem gjorde det? Tobi: Duvorna visste vart den skulle. Lota: Och han visste vad som skulle dras ut. Tornväktaren: Ni är med i laget. Bara på prov. Båda två. Tornväktaren: Första uppdraget är där nere. Tornväktaren: Klistra loss hela staden. Tobi: … Allt? Klibbis: Pip! Lota: Kurr-Kurr säger att Signalen kallar på ön. Tobi: Ön? Där bor ingen. Fortsättning följer: Signalen från ön

    Tornväktaren: Roboten är tillbaka och Signalen lyser. Vem gjorde det?

    Tobi: Duvorna visste vart den skulle.

    Lota: Och han visste vad som skulle dras ut.

    Tornväktaren: Ni är med i laget. Bara på prov. Båda två.

    Tornväktaren: Första uppdraget är där nere.

    Tornväktaren: Klistra loss hela staden.

    Tobi: … Allt?

    Klibbis: Pip!

    Lota: Kurr-Kurr säger att Signalen kallar på ön.

    Tobi: Ön? Där bor ingen.

    Fortsättning följer: Signalen från ön

  10. Slut på exemplet ✦

    Så här börjar hela berättelsen. Vill du ha en egen? Säg det till mamma eller pappa.

Dra med ett finger, nyp ut med två fingrar för att zooma. Nästa och Tillbaka går ruta för ruta.

Omslag till exemplet Mysteriernas natt (12–14 år)
12–14 år · serie

Mysteriernas natt

Klára kan knäcka alla chiffer. Till Mysterienatten har hon fyra kuvert, sin bror och en leksakshamster. Räcker det?

Det här exemplet är på engelska än så länge — pratbubblorna översätts snart. Texten på varje sida är översatt under bilden.

  • Anime
Läs exemplet

Exempel — påhittat barn

  1. Omslag: en kvällsgata i ett bostadsområde med lyktor och ett upplyst bageri; framför Klára med ett anteckningsblock och hörlurar runt halsen, hennes bror Vilko med en leksakshamster, Dávid och Ivka bakom dem.

    Mysteriernas natt

    En bok för Klára

  2. Lagen samlas utanför bageriet, fru Lienka på trappan håller upp fyra kuvert, Klára anmäler sig med sin bror och gosedjuret, Dávid och Ivka bredvid dem. Höstlov hos mormor. Sju dagar. Ett bageri. Och en bror. Fru Lienka: Fyra kuvert. I det sista finns ett lösenord till mig. Inget lösenord, inget mål. Fru Lienka: Den som först är tillbaka före åtta får sitt namn på Mysterietavlan. Klára: Lag: jag, min bror och Gustáv. Fru Lienka: Ett gosedjur räknas som en halv. Dávid: Vi är också två. Rišo är hos sin mormor. Vi slår er ändå. Fru Lienka: Bara i kväll räcker det med två. Två och en halv också.

    Höstlov hos mormor. Sju dagar. Ett bageri. Och en bror.

    Fru Lienka: Fyra kuvert. I det sista finns ett lösenord till mig. Inget lösenord, inget mål.

    Fru Lienka: Den som först är tillbaka före åtta får sitt namn på Mysterietavlan.

    Klára: Lag: jag, min bror och Gustáv.

    Fru Lienka: Ett gosedjur räknas som en halv.

    Dávid: Vi är också två. Rišo är hos sin mormor. Vi slår er ändå.

    Fru Lienka: Bara i kväll räcker det med två. Två och en halv också.

  3. Lagen öppnar det första kuvertet med ett chiffer, Klára knäcker det snabbt på bageriets trappa och springer iväg med Vilko; vid busshållplatsen får hon det andra kuvertet. EXVVWRS Dávid: Vad är det här? Stavfel? Klára: Flytta ett steg … nonsens. Tre steg … Busshållplats. Vilko: Du är som en dator. Ett–noll till gästen. Klára: ”Gå till Tidens väktare.” Vem är Tidens väktare? Vilko: Mormors väckarklocka?

    EXVVWRS

    Dávid: Vad är det här? Stavfel?

    Klára: Flytta ett steg … nonsens. Tre steg … Busshållplats.

    Vilko: Du är som en dator.

    Ett–noll till gästen.

    Klára: ”Gå till Tidens väktare.” Vem är Tidens väktare?

    Vilko: Mormors väckarklocka?

  4. Klára söker i mobilen, sedan följer hon och Vilko i hemlighet efter Dávid och Ivka till statyn Tidens väktare; Vilkos leksak piper och de två vänder sig om. Internet vet ingenting om Tidens väktare. Internet har aldrig varit här. Ivka: Väktaren är statyn vid skolan. Det vet ju alla. Dávid: Jag visste det först. Ivka: Du är alltid först. Vilko: Är vi spioner? Klára: Vi är turister. PIIIP! Dávid: Följer ni efter oss? Klára: Jag? Jag rastar min hamster.

    Internet vet ingenting om Tidens väktare. Internet har aldrig varit här.

    Ivka: Väktaren är statyn vid skolan. Det vet ju alla.

    Dávid: Jag visste det först.

    Ivka: Du är alltid först.

    Vilko: Är vi spioner?

    Klára: Vi är turister.

    PIIIP!

    Dávid: Följer ni efter oss?

    Klára: Jag? Jag rastar min hamster.

  5. Vid statyn får båda lagen ett tredje kuvert med ett chiffer av symboler, de delar på sig, och Klára knäcker det på en bänk under en lykta. (ett chiffer av symboler) (ett chiffer av symboler) (ett chiffer av symboler) ▲=U ●=N ■=D ◆=E ★=R ✚=T ▼=H ◐=B ♥=C ♣=O ♠=I ☾=L ✿=W ▶=K ◀=G ✖=S Ivka: De här symbolerna känner jag inte till. Klára (tänker): Det gör jag. Dávid: Vi klarar oss själva. Klára: Det gör jag också. Vilko: Hej då! Klára: ”Under bänken på backen där hela kvarteret åker pulka på vintern.” Klára: … Toppen. Vilken backe?

    (ett chiffer av symboler)

    (ett chiffer av symboler)

    (ett chiffer av symboler)

    ▲=U ●=N ■=D ◆=E ★=R ✚=T ▼=H ◐=B ♥=C ♣=O ♠=I ☾=L ✿=W ▶=K ◀=G ✖=S

    Ivka: De här symbolerna känner jag inte till.

    Klára (tänker): Det gör jag.

    Dávid: Vi klarar oss själva.

    Klára: Det gör jag också.

    Vilko: Hej då!

    Klára: ”Under bänken på backen där hela kvarteret åker pulka på vintern.”

    Klára: … Toppen. Vilken backe?

  6. Klára sitter på bänken med Vilko sovande mot hennes axel, tre backar bakom bostadsområdet; tvärs över gatan gissar Dávid och Ivka över sitt papper. Klára väcker Vilko och reser sig. (ett chiffer av symboler) ▲=U ●=N ■=D ◆=E ★=R ✚=T ▼=H ◐=B ♥=C ♣=O ♠=I ☾=L ✿=W ▶=K ◀=G ✖=S UNDER THE BENCH ON THE HILL WHERE THE WHOLE BLOCK GOES SLEDDING IN WINTER 7:31. Meddelandet är löst. Backarna är tre. Ivka: Vid garagen? I parken? Vid vattentornet? Dávid: Det kanske är en karta. Eller en pizza. Klára: Upp med dig. Nu ska vi tränga oss på hos någon.

    (ett chiffer av symboler)

    ▲=U ●=N ■=D ◆=E ★=R ✚=T ▼=H ◐=B ♥=C ♣=O ♠=I ☾=L ✿=W ▶=K ◀=G ✖=S

    UNDER THE BENCH ON THE HILL WHERE THE WHOLE BLOCK GOES SLEDDING IN WINTER

    7.31. Meddelandet är löst. Backarna är tre.

    Ivka: Vid garagen? I parken? Vid vattentornet?

    Dávid: Det kanske är en karta. Eller en pizza.

    Klára: Upp med dig. Nu ska vi tränga oss på hos någon.

  7. Klára går fram till Dávid och Ivka och ger dem sitt anteckningsblock; de går med på det, och alla fyra springer längs stigen under lyktorna. ▲=U ●=N ■=D ◆=E ★=R ✚=T ▼=H ◐=B ♥=C ♣=O ♠=I ☾=L ✿=W ▶=K ◀=G ✖=S UNDER THE BENCH ON THE HILL WHERE THE WHOLE BLOCK GOES SLEDDING IN WINTER (ett chiffer av symboler) Klára: Jag vet vad det står. Ni vet vilken backe. Dávid: Och varför ska vi dela? Klára: För att jag har hälften, ni har hälften och Gustáv är en halv. Och ni höll det på sned. Ivka: Hela kvarteret åker bara i en. Pulkabacken, bakom garagen. Dávid: Okej. Men jag är kapten. Klára: Absolut, kapten. Vilko: Jag är hungrig.

    ▲=U ●=N ■=D ◆=E ★=R ✚=T ▼=H ◐=B ♥=C ♣=O ♠=I ☾=L ✿=W ▶=K ◀=G ✖=S

    UNDER THE BENCH ON THE HILL WHERE THE WHOLE BLOCK GOES SLEDDING IN WINTER

    (ett chiffer av symboler)

    Klára: Jag vet vad det står. Ni vet vilken backe.

    Dávid: Och varför ska vi dela?

    Klára: För att jag har hälften, ni har hälften och Gustáv är en halv. Och ni höll det på sned.

    Ivka: Hela kvarteret åker bara i en. Pulkabacken, bakom garagen.

    Dávid: Okej. Men jag är kapten.

    Klára: Absolut, kapten.

    Vilko: Jag är hungrig.

  8. På backen bakom garagen drar Ivka fram en burk med lösenordet under en bänk; Dávid avkodar det själv på vägen och säger det till fru Lienka strax före åtta. PXIILQ PXIILQ PXIILQ Ivka: Jag först, för en gångs skull! Dávid: Kaptenen knäcker lösenordet. På vägen. Klára: Ge hit! Dávid: Kapten! … Klart! Munk! Dávid: Lösenord: munk! Fru Lienka: Nej. 7.59.

    PXIILQ

    PXIILQ

    PXIILQ

    Ivka: Jag först, för en gångs skull!

    Dávid: Kaptenen knäcker lösenordet. På vägen.

    Klára: Ge hit!

    Dávid: Kapten! … Klart! Munk!

    Dávid: Lösenord: munk!

    Fru Lienka: Nej.

    7:59.

  9. Tvillingarna störtar in i bageriet, alla skrattar, Ivka skjuter över en kotte till Klára; hos mormor öppnar Klára sin resväska, och på morgonen hittar de ett prickklistermärke vid busshållplatsen. Tvillingarna: Muffin! Fru Lienka: Rätt! Först. Klára: … Muffin. Fru Lienka: Också rätt. Andra plats. Dávid: Kaptenens fel. Vilko: Jag hade också sagt munk. Ivka: Följer du med oss i morgon? På fredag träffar du Rišo. Klára: I morgon. Kanske. Ivka: Det här är inte från fru Lienka. Klára: Då är det vårt. Fortsättning följer: Vem klistrar prickarna?

    Tvillingarna: Muffin!

    Fru Lienka: Rätt! Först.

    Klára: … Muffin.

    Fru Lienka: Också rätt. Andra plats.

    Dávid: Kaptenens fel.

    Vilko: Jag hade också sagt munk.

    Ivka: Följer du med oss i morgon? På fredag träffar du Rišo.

    Klára: I morgon. Kanske.

    Ivka: Det här är inte från fru Lienka.

    Klára: Då är det vårt.

    Fortsättning följer: Vem klistrar prickarna?

  10. Slut på exemplet ✦

    Så här börjar hela berättelsen. Vill du ha en egen? Säg det till mamma eller pappa.

Dra med ett finger, nyp ut med två fingrar för att zooma. Nästa och Tillbaka går ruta för ruta.

Ritat av AI. Barnen i exemplen är påhittade.

Jag behöver hjälp
Stäng ×

När något känns jobbigt

Ibland händer något som känns tungt. Då är det bra att berätta för en vuxen du litar på — mamma, pappa, en lärare, mormor eller farmor. Att berätta är inte att skvallra, det är modigt.

Vi väljer hjälp efter landet du befinner dig i, inte efter webbplatsens språk. Villkor, samtalskostnader och öppettider anges av varje tjänst. Kontrollerat 9 november 2026. Någon annanstans? Child Helpline International (stödlinjer för barn per land). Stödlinjer i alla länder

Skriv till oss ✉️